Stentor! En mikroskopisk algeätande superstar med många kärnor
Stentors är fascinerande organismer som tillhör gruppen Mastigophora, även kända som flagellater. Dessa mikroskopiska varelser rörs av en eller flera långa piskande flageller, som liknar små svansar och används för att simma genom vatten och fånga mat. Men Stentors sticker ut bland sina släktingar – förutom sin karakteristiska trumpetform har de ett fascinerande antal cellkärnor. Medan de flesta celler bara har en enda kärna, kan Stentor ha hundratals!
Livsstil och matvanor
Stentors lever i sötvattensmiljöer som dammar, sjöar och floder. De föredrar att fästa sig på substrat med hjälp av en “fot”-liknande struktur på undersidan av deras kropp. Där sitter de och väntar på byte – små alger och bakterier som flyter förbi.
När Stentor upptäcker ett mål använder den sin flagell för att dra bytet in i en munliknande öppning, kallad cytostome. Maten tas sedan in i en matvacuol, en slags cellulär “mage” där den bryts ner och närsar Stentorn.
Även om Stentor är relativt små, upp till 2 mm långa, är de synliga för blotta ögat – särskilt större arter som Stentor coeruleus, vars vackra blå färg kommer från alger som lever inuti dem.
Reproduktion och livscykel
Stentors kan reproducera på två sätt: asextuellt och sexuellt.
- Asexuell reproduktion sker genom delning, där en Stentor delar sig i två identiska döttrar.
- Sexuell reproduktion är mer komplex och involverar konjugation, där två Stentors bildar en förbindelse och utbyter genetiskt material.
Livslängden för en Stentor varierar beroende på faktorer som temperatur och tillgänglighet av näring.
| Reproduktionsmetod | Beskrivning |
|---|---|
| Asexuell | Delning; En Stentor delar sig i två identiska döttrar |
| Sexuell | Konjugation; Utbyte av genetiskt material mellan två Stentors |
Unika egenskaper hos Stentor
Utöver sin många cellkärnor har Stentor ett antal andra unika egenskaper:
- Kontraktorer: Stentor kan krympa sig i längd och bredd tack vare specialiserade muskelfibrer, kallade kontraktorer.
- Fotosyntetiskt symbios: Vissa Stentors, som Stentor coeruleus, lever i symbios med grönalger. Algen lever inuti Stentorns celler och producerar näring genom fotosyntes.
Stentor och forskning
På grund av sin enkla struktur och förmåga att regenerera från små fragment är Stentor ett populärt modellorganismus inom cellbiologi- och genetisk forskning. De studeras för att förstå celldelning, differentiering och regeneration.
Dessutom bidrar studier av Stentors till vår kunskap om evolutionen av flercelliga organismer.
Att observera en Stentor under mikroskop är en fascinerande upplevelse. Den rör sig graciöst genom vattnet med sin karakteristiska trumpetform, medan dess många kärnor skvallrar om den komplexa naturen hos denna lilla, men kraftfulla varelse.